.
13 de Outubro de 2010 - sapo.tl
Empreza kanadiana Manitoba, ne’ebé maka jere eletrisidade iha Timor-Leste, hetan krítika barak tamba falta enejia iha Dili, maibé responsvél ne’e fó hanoin ba Governu katak sira iha opsaun tolu ba solusaun.
“Ne’e problema ida sériu liu maka sidade Dili moris ba, maibé nia fiar katak bu’at hirak ne’e sei pasa”, dehan ona diretór jerál hosi empreza, Mac Maiden, iha ninia deklarasaun ba Lusa, haktuir katak marjén hosi manobra entre produsaun eletrisidade nó ninia konsumu ne’e maka tún liu, ida ne’ebé maka halori, situasaun hodi avaria jeradór balun hanesan saida maka verifika ona, la iha posibilidade atu falta eletrisidade iha kapitál.
Tuir Mac Maiden, iha tinan 2006 produsaun hosi eletrisidade la’o pur volta 71 mil KWh, enkuantu iha 2010 ne’e to’o ona 140 KWh. “Sira duplika produsaun iha tinan haat, maibé iha fatin ida hanesan ninia konsumu mos sa’e, sa’e hosi 12 megawatts ba to’o 23.5 megawatts”, justifika diretór ne’e.
Konfortandu ho afirmasaun sekretáriu Estadu Eletrisidade, Água nó Urbanizasaun (SEEAU), Januáriu Pereira, katak Governu podia labele interfere iha jestaun enerjia tamba ne’e entrega ona iha Kanadá nia responsavél, Mac Maiden fó hanoin ona katak Governu iha opsaun tolu hodi tenta rezolve problema ida ne’e.
Ida maka aumentu ba kapasidade sentrál Comoro ba iha 24 megawatts, “solusaun ida lalais liu, maibé ho kurtu prazu”.
Ida seluk maka aumentu ba iha lima megawatts ba kada unidade ne’ebé iha, operasaun ida ke “bele demora to’o fulan neen ba fulan hitu”, ka sei hola tan unidade ki’ik 45, ke depois bele uza hodi reforsa abastesimentu iha distritu sira, dala ida ke rezolve ona hirak ne’ebé maka avaria iha sidade.
.

13 de Outubro de 2010 - sapo.tl
Empreza kanadiana Manitoba, ne’ebé maka jere eletrisidade iha Timor-Leste, hetan krítika barak tamba falta enejia iha Dili, maibé responsvél ne’e fó hanoin ba Governu katak sira iha opsaun tolu ba solusaun.
“Ne’e problema ida sériu liu maka sidade Dili moris ba, maibé nia fiar katak bu’at hirak ne’e sei pasa”, dehan ona diretór jerál hosi empreza, Mac Maiden, iha ninia deklarasaun ba Lusa, haktuir katak marjén hosi manobra entre produsaun eletrisidade nó ninia konsumu ne’e maka tún liu, ida ne’ebé maka halori, situasaun hodi avaria jeradór balun hanesan saida maka verifika ona, la iha posibilidade atu falta eletrisidade iha kapitál.
Tuir Mac Maiden, iha tinan 2006 produsaun hosi eletrisidade la’o pur volta 71 mil KWh, enkuantu iha 2010 ne’e to’o ona 140 KWh. “Sira duplika produsaun iha tinan haat, maibé iha fatin ida hanesan ninia konsumu mos sa’e, sa’e hosi 12 megawatts ba to’o 23.5 megawatts”, justifika diretór ne’e.
Konfortandu ho afirmasaun sekretáriu Estadu Eletrisidade, Água nó Urbanizasaun (SEEAU), Januáriu Pereira, katak Governu podia labele interfere iha jestaun enerjia tamba ne’e entrega ona iha Kanadá nia responsavél, Mac Maiden fó hanoin ona katak Governu iha opsaun tolu hodi tenta rezolve problema ida ne’e.
Ida maka aumentu ba kapasidade sentrál Comoro ba iha 24 megawatts, “solusaun ida lalais liu, maibé ho kurtu prazu”.
Ida seluk maka aumentu ba iha lima megawatts ba kada unidade ne’ebé iha, operasaun ida ke “bele demora to’o fulan neen ba fulan hitu”, ka sei hola tan unidade ki’ik 45, ke depois bele uza hodi reforsa abastesimentu iha distritu sira, dala ida ke rezolve ona hirak ne’ebé maka avaria iha sidade.
.

0 comentários:
Enviar um comentário