Quarta-feira, 9 de Junho de 2010

PESKIZASAUN BA "S2", WOODSIDE APOIA FRANCISCO MONTEIRO

.
Francisco Monteiro

Timor Post-08-06-2010

Dili –Komisáriu Timor Leste ba Komisaun Konjunta ba Tasi Timor iha Sekretariadu Estadu Rekursu Naturais nia okos, Francisco Monteiro rekonese katak nia hetan apoiu husi kompania Woodside ba ninia estudu masteradu (Strata 2 –S2).

Francisco nia analiza peskizasaun ida ne’e halo iha Timor Leste iha 2001, durante nia halao ninia estudu masteradu iha Universidade Auckland, Nova Zelandia.

Iha peskizasaun masteradu ne’e, Francisco estuda kona-ba hydrocarbon iha mina no gas iha TL laran tomak.

“Hau nia penelitian iha Timor Leste maka hetan ajuda husi kompañia Woodside rasik,” dehan nia.

Agora daudaun, Francisco nudar kandidatu ida ba programa ‘S3’ (Strata 3) iha Universidade Adelaide, Australia.

Francisco dehan bolsu estudu ida ne’e Universidade Adelaide maka fo ba nia tanba ninia valor peskizasaun iha masteradu diak tebes.

Nia rejeita informasaun ne’ebé dehan Woodside maka apoia nia atu ba eskola iha Universidade Adelaide.

“Ida ne’e hau hetan beasiswa (bolsu estudu) direitamente husi universidade tanba hau nia thesis diak entaun sira fó bolsu estudu mai,” dehan Francisco, bainhira dada lian ho jornál Timor Post horisehik iha ninia serbisu fatin, Femento, Bebora, Dili.

Nia dehan universidade Adelaide apresia ninia thesis kona-ba ‘reservoir modeling Greater Sunrise’.

“Maibé agora daudaun hau nafatin kandidatu ba Universidade School of Petroleum iha Adelaide (Australia)”, dehan nia.

Francisco hahú ninia edukasaun iha nivel universidade iha Universidade Pembangunan Veteran (UVP), Jogjakarta – Indonesia iha tempu okupasaun laran. Maibé bainhira nia hala’o hela ninia research hodi hetan remata ninia ‘S1’ iha 1999, situasaun polítika independénsia TL nian mosu maka’as liu.

Rezultadu referendum iha 30 Agustu 1999 lori TL sai husi okupasaun Indonesia. Tanba ho situasaun ne’e, Francisco la konsege remata ninia estudu ida ne’e.

Maibé iha 2000, nia hetan oportunidade hodi kontinua fali nia estudu iha Universidade Auckland, Nova Zelandia. Hafoin remata nia estudu ida ne’e, nia kontinua ninia estudu ba nivel S2 iha universidade ne’eba. Hafoin remata nia estudu ida ne’e, nia hetan oportunidade ba serbisu iha Inglaterra. Maibé, la kleur Prezidente Republika Xanana Gusmao bolu nia hodi fila mai TL hodi serbisu iha ninia gabinete.

Francisco kumpre duni konvite PR Xanana nian iha momentu neba. Iha edefisio PR Xanana nian iha Palasio da Cinzas, Kaikoli, Francisco kaer responsabilidade konaba asuntu mina no gas iha Tasi Timor. Nia serbisu hamutuk ho PR Xanana hahú 2003 – 2007

Bainhira governu foun mosu iha 2007 no Prezidente partidu CNRT sai ba Primeiru Ministru IV Governu Konstituisional, Francisco kontinua tuir ninia eis xefe nia dalan hodi tama ba governu. Nia hetan oportunidade hodi serbisu iha Sekretariadu Estadu Rekursu Naturais nebe lidera husi Alfredo Pires.

Iha Sekretariadu ida ne’e, Francisco hetan oportunidade hodi sai komisáriu ba Komisaun Konjunta ba Tasi Timor nian. Nia kaer kargu ne’e to’o ohin loron.

Nia dehan too ohin loron nia sei sai hanesan kandidatu ida ba bolsu estudu husi Universidade Adelaide. Atu kontinua ninia estudu ne’e tempu maka sei determina tanba nia sei halao hela serbisu boot ida. (Juliao Fernandes)


0 comentários: